Med en lång sovmorgon i bagaget ställde vi GPS:en på San Francisco och satte av. Efter ett par timmar gled vi igenom Berkeley och sedan över Bay Bridge där utsikten kunde ha varit storslagen om inte dimman legat tung över San Francisco. Efter en hel del meckande tog vi oss fram till hotellet där vi mottogs av en hurtig indier.
Efter incheckningen tillbringade vi ganska många timmar med att bara slöa eftersom vi kommit fram till Modesto så sent kvällen innan. Lite piggare gick vi sedan ut för att leta rätt på lite mat och ett trevligt uteställe. Efter mycket letande utan lycka hamnade vi efter en lång promenad i utkanten av Chinatown där vi åt gott för en liten peng. Efter ytterligare lite travande tog vi plats i baren på en irländsk pub där den enda lokalbefolkningen var bartendern och de två trubadurerna, alla andra var turister från både när och fjärran...
Morgonen efter hade åtminstone Peter fått tillbaka tillräckligt med kraft för att orka med ett löppass i krokarna runt hotellet. Sedan var det dags att åka och se det viktigaste som finns att se i SF. Mythbusters studio alltså. Med det avklarat åkte vi norrut över Golden Gate, stannade och åt innan vi fortsatte nordöst, över och runt bukten innan vi tog oss tillbaka till hotellet. Vi bestämde oss för att höra med indiern om han hade några tips för kvällens eskapader, och döm om vår förvåning när han berättade att vad vi var ute efter bokstavligen fanns bakom knuten.
Dag tre hade vi tänkt oss att åka till Alcatraz, men eftersom vi inte förbokat biljetter var det slutsålt. Istället satte vi oss på en sightseeingbuss för att få se lite andra trakter än områdena kring hotellet. Efter ett varv hoppade vi av vid Fisherman's Wharf och travade mot Chinatown igen. Men den här gången såg vi till att ta oss till dess centrum. På bara ett par kvarter försvann all engelesk text och byttes ut mot obegripliga kinesiska tecken. Det fanns plötsligt inga andra människor än asiater och någon enstaka förvirrad turist. Riktigt häftigt! Vi letade oss igenom några kvarter tills vi hittade en restaurang som hade en meny på engelska och mat som fick gott betyg av ett förbipasserande par som sa sig ha ätit där i 20 år. Efter en mycket god måltid tog vi oss till Financial District och Union Square för att leta lite shopping. Det mesta var stängt och det som var öppet lockade inte, så vi bestämde oss istället för att promenera Geary Street västerut för att nå några andra shoppingkvarter. Efter några kvarter längs gatan började vi ana att det kanske var ett dumt beslut att ta just den gatan... Skumma typer dök upp från höger och vänster, gäng hängde i mörka dörröppningar och på flera ställen låg en söt röklukt tung över trottoaren. Med ett krampaktigt tag om kameran försökte vi nonchalant promenera vidare utan att väcka uppmärksamhet, men vi såg förmodligen mer suspekta ut än alla andra på gatan. Till slut kom vi ut ur det värsta ghettot och in i några trevliga kvarter, inte så långt ifrån vårt hotell. Där tog vi in på ett par barer och firade med billig G&T att vi tagit oss fram levande och med kamerorna i behåll. Här träffade vi en bartender som engagerat försökte förklara reglerna i baseball för oss. Kanske var det därför G&T:n var så billig när kvällen var slut...
Dag fyra vaknade vi (i stort sett) av att telefonen ringde och receptionen frågade oss om vi ville ha en sen utcheckning. Vi tittade fundersamt på varandra, letade reda på bokningen och upptäckte att vi gjort en miss... Vi hade bokat hotellet till lördagen, men skrivit att vi bokat till söndagen. Med den vetskapen rafsade vi snabbt ihop våra grejer, stuvade in oss i bilen och åkte söderut mot Monterey.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar