Planen för dagen var att vi skulle åka Highway 1 från Santa Barbara till Los Angeles, men för att stilla mitt sug efter att åka berg-och-dalbana åkte vi istället österut mot Santa Clarita och nöjesfältet Six Flags Magic Mountain. På vägen passerade vi vingårdar, apelsinodlingar och enorma trädplantager. På väg in mot parkeringen förvandlades snabbt två körfält till ett tiotal för att kunna ta betalt av så många parkerande bilförare som möjligt. Det var första tecknet på hur stort området skulle visa sig vara. Efter att ha köat onödigt länge kom vi in och vi skulle bestämma oss för första åket för dagen. Vi valde en vit bana som låg nära entrén och som Micke tyckte verkade se ut som bra uppvärmning. Det var den också, den innehöll bara en kort brant och en loop. Efter det gick det bara utför (höhö...). Totalt sett hann vi med 7-8 banor på hela dagen och alla hade antingen jättestup, loopar eller skruvar. Den sista vi åkte trodde vi skulle vara en traditionell bana som bara gick upp och ner utan några moderniteter, men det visade sig vara raka motsatsen. Istället för att åka i en vagn på banan hängde man under den. Banan i sig var också extrem. Höga höjder, loopar och skruvar. En rejäl adrenalinkick helt enkelt. Alla var inte så glada under åkturen, men för mig var det kanonkul! Slutkörda efter en hård dag med köande och utan så mycket mat åkte vi till Hollywood och hotellet och somnade nästan på direkten.
Morgonen efter gick vi upp tidigt för att hinna till Universal Studios när de öppnade. Vi lyckades nästan och efter att ha parkerat gick vi med raska steg till rundturståget som tog oss runt i området. Vi såg kulisser, inspelningsplatser, studioer och en och annan autentisk Hollywood-anställd som pysslade med det ena eller det andra. På ett par ställen stannade tåget för en rundtursspecifik attraktion. Av dessa var King Kong 3D 360 den mest imponerande. Vi befann oss i en lång tunnel där allt omkring oss var en stor 3D-duk som spelade en scen från King Kong där vi i tåget var centralfigurer och blev omkringkastade eller nedblötta. Riktigt schysst åktur. När rundturen var slut åkte vi några ytterligare attraktioner och käkade en bit mat innan vi tog oss tillbaka till hotellet. Medan jag sov en sväng gick Peter och Micke ut och rekade. Vi gick sedan ut och letade ställen att äta på. Men längs gatan de nyss gått var nu nästan varje ställe fullsmockat av deltagare från stadens pride-festival. Till slut hittade vi ett ställe som faktiskt hade lediga bord och slog oss ned där. Efter att jag slukat en dubbel hamburgare gick vi ett par kvarter till det legendariska Whisky a Go-go där många stora band och artister har börjat sina musikkarriärer. Just den här kvällen var det åtta artister och band som deltog i en deltävling där vinsten är att bli "promotad" av baren och managern, vilket tydligen är väldigt högt värderat i musikbranschen. Vi hann bara höra tre eller fyra av deltagarna och alla var duktiga underhållare, men bara en kände vi var värd att rösta på. Tyvärr behövde vi i så fall åka tillbaka i oktober, så vi röstade för oss själva och gick vidare. Efter lite promenad hittade vi Riding Saddle som är en rockbar med Vilda västern-tema. Det verkade vara ett riktigt schysst ställe, men ingen av oss var riktigt på humör och det blev en ganska lugn kväll.
På förmiddagen åkte vi österut mot Hollywood Boulevard och Walk of Fame. Vi började i en ände och gick mot mitten där de riktiga stjärnorna har fått sina namn i sten. Jag hade tre namn på skådisar som jag ville ha bild på (eller åtminstone en stenstjärna), men vi hittade ingen av dem innan vi bröt ihop av hunger och beställde lite käk på ett nyöppnat Hard Rock Café. Efter lunchen fortsatte vi marchen och jag fick se Morgan Freemans, Tom Hanks och Arnold Schwarzeneggers stjärnor. Det räckte gott så vi vände och åkte istället till en parkering vid foten av berget med Hollywood-skylten. Där började vi knata uppför på en vandringsled vi fått tips om. Efter ett tags vandring kom vi upp och runt ett krön där vi förväntat oss stå framför skylten, men istället stod vi ovanför den. Mellan oss fanns också ett stängsel som hindrade oss från att komma närmare än 10 meter. Men det gjorde oss inget för utsikten från toppen var magnifik. Man hade utsikt åt i stort sett alla håll, så långt som smogen tillät. Vi hade egentligen tänkt checka in på hotellet och hänga i poolen, men eftersom vandringen dragit ut på tiden åkte vi och åt middag innan vi tog oss till Griffith Observatory. Där kikade vi på solnedgången över staden och tog några nattbilder av Downtown LA och Hollywood. Poolhänget får vänta till morgondagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar